loisas "hästhistoria"
Nu ska jag väl också berätta min hästhistoria som inte riktigt är lika intressant som amandas haha.
Jag har alltid älskat hästar trots att mina föräldrar knappt visste vad fram och bak på en häst, men iaf. så kände mina föräldrar en del som hade häst så när jag gick på dagis och var riktigt liten så red jag lite då och då. När jag började skolan så började även på ridskola, först SRK men sen fick jag plats på KDRF (ersmark) och eftersom jag bor i kåge blev det mycket enklare.
Jag var mycket i min grannes stall och hjälpte till med hennes islänningar och red ibland, samtidigt som jag red på ridskola en gång i veckan.
Har inga minnen av årtal men jag tror det var när jag började sjuan så började rida i dressyrspecialen då det var (och fortfarande är) dressyr jag tycker är absolut roligast! Min kompis hannas shetlandsponny paulina började jag rida i sjuan (jag var väldigt kort), hon bodde även här någon vecka under sommaren.
Henne red jag till hösten -08, 24 september då fick jag min första ponny som jag har än idag, sorino. En maxad C ponny född -98 som lärt mig allt och nu är det jag som utbildar honom vidare! Han var utb. och tävlad upp till lokal LA dressyr och lite hoppning. När han kom var jag urusel på att rida och det var mycket svett och tårar då han kräver sin ryttare vissa stunder, och jag var van vid ridskoleponnysar som för det mesta gjorde det man sa. Men vi kämpade vidare och idag har vi tävlat upp till regional LA dressyr och lokal LC hoppning (men det är amanda som står för hoppningen på honom då jag inte tycker det är särskilt lockande haha..). Jag är så otroligt glad och tacksam för tiden jag fått med sorino för han är verkligen en guldklimp, man får inget gratis men när man gör rätt så får man tusen gånger mer tillbaka!
Vi fortsatte att rida i dressyrspecialen och efter ca ett år började vi även i hoppspecialen för lite variation. Slutade i dressyrspec förra våren då vi inte utvecklades något, och i hoppspec i julas då jag inte tyckte det var roligt längre.
Vi fortsatte träna hemma på ridbanan för privattränare och det känns verkligen att vi har utvecklats väldigt mycket sen i höstas! Jag brukar även rida för ida hellström som kommer till KDRF ibland.
Målet är att få upp honom i FEI:klasserna, vi har ridit lite ur programmen och det har gått kalasbra, han kan alla momenten. Så nu satsar vi stenhårt på att bygga upp muskler och styrka! Sen får vi se hur långt vi hinner tillsammans.
Han har fått mycket lovord från tränare och har tre fina gångarter, när vi är igång mer så ska vi pröva sätta på honom kandar, det blir spännande!
Tyvärr så började jag växa väldigt mycket i somras och är nu alldeles för lång för min lilla stjärna, har tänkt och tänkt och tänkt ända sen i början av förra hösten och bestämde mig för ett tag sen att nu är det dags för sorino att få fara till någon annan liten tjej (eller kille) som kommer lära sig otroligt mycket på honom!
Det är det svåraste beslut jag någonsin tagit, men det blir bäst så, min ridning försämras, både han och jag får sämre balans osv.
Dock ser det inte ut som att jag kommer måste skiljas från honom nu på ett tag då det är heeelt dött på hästförsäljningsfronten. Så nu tar vi tillvara på vår sista tid tillsammans. :)
första ridturen.
ingen ovanlig syn, haha.
2009.
2010, lite skillnad?
2010.
drygt en vecka sen haha.
2010.
/loisa
Jag har alltid älskat hästar trots att mina föräldrar knappt visste vad fram och bak på en häst, men iaf. så kände mina föräldrar en del som hade häst så när jag gick på dagis och var riktigt liten så red jag lite då och då. När jag började skolan så började även på ridskola, först SRK men sen fick jag plats på KDRF (ersmark) och eftersom jag bor i kåge blev det mycket enklare.
Jag var mycket i min grannes stall och hjälpte till med hennes islänningar och red ibland, samtidigt som jag red på ridskola en gång i veckan.
Har inga minnen av årtal men jag tror det var när jag började sjuan så började rida i dressyrspecialen då det var (och fortfarande är) dressyr jag tycker är absolut roligast! Min kompis hannas shetlandsponny paulina började jag rida i sjuan (jag var väldigt kort), hon bodde även här någon vecka under sommaren.
Henne red jag till hösten -08, 24 september då fick jag min första ponny som jag har än idag, sorino. En maxad C ponny född -98 som lärt mig allt och nu är det jag som utbildar honom vidare! Han var utb. och tävlad upp till lokal LA dressyr och lite hoppning. När han kom var jag urusel på att rida och det var mycket svett och tårar då han kräver sin ryttare vissa stunder, och jag var van vid ridskoleponnysar som för det mesta gjorde det man sa. Men vi kämpade vidare och idag har vi tävlat upp till regional LA dressyr och lokal LC hoppning (men det är amanda som står för hoppningen på honom då jag inte tycker det är särskilt lockande haha..). Jag är så otroligt glad och tacksam för tiden jag fått med sorino för han är verkligen en guldklimp, man får inget gratis men när man gör rätt så får man tusen gånger mer tillbaka!
Vi fortsatte att rida i dressyrspecialen och efter ca ett år började vi även i hoppspecialen för lite variation. Slutade i dressyrspec förra våren då vi inte utvecklades något, och i hoppspec i julas då jag inte tyckte det var roligt längre.
Vi fortsatte träna hemma på ridbanan för privattränare och det känns verkligen att vi har utvecklats väldigt mycket sen i höstas! Jag brukar även rida för ida hellström som kommer till KDRF ibland.
Målet är att få upp honom i FEI:klasserna, vi har ridit lite ur programmen och det har gått kalasbra, han kan alla momenten. Så nu satsar vi stenhårt på att bygga upp muskler och styrka! Sen får vi se hur långt vi hinner tillsammans.
Han har fått mycket lovord från tränare och har tre fina gångarter, när vi är igång mer så ska vi pröva sätta på honom kandar, det blir spännande!
Tyvärr så började jag växa väldigt mycket i somras och är nu alldeles för lång för min lilla stjärna, har tänkt och tänkt och tänkt ända sen i början av förra hösten och bestämde mig för ett tag sen att nu är det dags för sorino att få fara till någon annan liten tjej (eller kille) som kommer lära sig otroligt mycket på honom!
Det är det svåraste beslut jag någonsin tagit, men det blir bäst så, min ridning försämras, både han och jag får sämre balans osv.
Dock ser det inte ut som att jag kommer måste skiljas från honom nu på ett tag då det är heeelt dött på hästförsäljningsfronten. Så nu tar vi tillvara på vår sista tid tillsammans. :)
första ridturen.
ingen ovanlig syn, haha.
2009.
2010, lite skillnad?
2010.
drygt en vecka sen haha.
2010.
/loisa
Kommentarer
Trackback